thom

Hej Tomten,

Efter år av misslyckade julklapps-skördar och gråt i kudden så har jag funderat över vad som åstadkommit denna missär. Har tomten varit grinig? Eller har jag helt enkelt bara haft otur? Har tomten gjort några små misstag och gett mig fel klappar? Eller kanske glömde han dem i gistad när han tog en rökpaus och köpa nya lite snabbt på jourlivs? Jag vet inte helt enkelt. En sak bestämde jag mig dock för redan förra året... och det va att jag skulle ta det säkra före det osäkra och va helt enkelt testa att va snäll. Ett helt år. 

Nå, hur har detta gått då? Grymt så klart! Jag har skänkt pengar hit och dit, skrattat, sagt snälla saker till barnen osv osv... Det har gått som på en räls. Tills i lördags. Gaah! det gick helt enkelt inte att hejda Tomten! Så här gick det till:

Jag vaknade på lördagsmorgonen efter en lagom sen natt på stadens gator och torg av att solstrålar strålade in i lägenheten. Gött! Sa jag och skuttade upp ur sängen. Frukosten åts, en cool dress togs på, väskan packades och av det bar mot centralen och sen Linkan. Väl på stationen fick jag snabbt sällskap av Nattens Riddare som var lika trött som vanligt. Spenderar man lite tid med Nattens Riddare så vet alla att det kan vara grovt påfrestande att vara 100% snäll, men, jag bet mig i själv i läppen så som jag gjort hela året den här gången också. Så frid och fröjd så långt. Resan flöt på fint (BRA SJ!) och kärringen jämter mig lyssnade intresserat på våra samtal. Väl hemma i linget så hände det som inte fick hända.

Jag traskar självsäkert in genom dörren med julgransdoft i näsan och fantiserande om alla klappar jag äntligen ska få. DÅ, sitter den förbannade lilla katten som mor nyligen har införskaffat ca 3 m in i hallen. Katten tittar på mig. Jag tittar på katten. Tung jävla spänning uppstår. Alla vettiga personer vet ju såklart att katter e bland det mest onda, maktgalna och manipulativa varelser som existerar! Och där sitter den lilla jäveln och hånflinar åt mig!!! Jag rabblade några väl valda verser ur bibeln för mig själv innan jag insåg att det va meninglöst att stå emot mitt kall: Jag måste jävlas med katten! 

Så jag drog på mig mitt bästa pokerface och hälsade artigt på familjen medans katten satt där och iaktog oss. Han försökte se oskuldsfull ut. Fy fan vilket svin tänkte jag. Så jag fortsatte att kallprata med familjen samtidigt som jag rörde mig innåt lägenheten. När jag va ca 2 m ifrån ondskan gjorde jag plötsligt en 45 graders snabb rörelseförändring och tog sats. Jag fick till ett perfekt avstamp mot mattan och flög som en konung genom luften. Nu jävlar tänkte jag. Ondskans arvinge hade nu intet ont anande och en aning högfärdigt börjat slicka sig själv och var sålede oförberedd på min attack. BOOM! Så landade jag 2 decimeter ifrån honom och lade till ett mäktigt vrål för att förstärka det hela. 

Oh jävlar vad det blev fart på den lille tönten! Satan vad han sprang! Ja jävlar...

Morsan blev såklart galen och idioförklarade mig högt och länge men jag brydde mig inte. En känsla av lugn och harmoni infann sig och jag lutade mig lugnt och fint tillbaka i favvofåtöljen för att avnjuta en lussekatt och en B-actionrulle. Fan så nöjd jag kände mig! Jag hade visat ondskan att den inte kan komma och ta över här inte! Icke!

Tyvärr så har ju alla goda dagar ett slut och så också denna. Tyvärr slutade det goda för dagens faktiska slut så att säga. Jag insåg nämligen att denna lilla händelse mycket väl kan tolkas som något osnäll. Sen insåg jag såklart också att jag aldrig kommer kunna hålla mig på mattan under de dagar som va kvar till jul i samma hus som ondskans avkomma. Och det har jag tyvärr inte klarat heller.... Så, kära Tomten, jag undrar nu i årets verkliga slutskede, kommer jag få de klappar jag önskat mig?

Med vänliga hälsningar
Thombo

 

Idag har jag och Kameranesen lekt massa roliga lekar. Först lekte vi fot, fågel eller hund. Kameranesen började såklart med att fuska. Jag grät en skvätt men gav honom sen en skön lavett så han lugnade ner sig. Nästa lek på vårt späckade lek-schema va Rapen. Den går ut på att man tar varsin kudde och sen kastar en boll allt vad man kan så den studsar lurigt och hårt. Sen e det bara att slåss och brottas om bollen tills man lyckas nå den magiska fåtöljen där man för att vinna den åtrovärda trofén måste rapa högt och ljudligt. Den här leken e svår på 2 sätt. För det första måste man va grym på kuddbrottning, och det e jag. Sen måste man lyckas kräma ur sig en rap, det e tyvärr Kameranesen grovt bra på. Han säger att han lärde sig den svåra rapkonsten under några hårda månader i Nepal där han under den store gurun Oleg Del Fishs övervakning tränade sig till Asiatisk mästare i rapning.

Jaja det är en annan historia som vi inte vill höra idag. Såå det visade sig att ingen kunde vinna Rapen den här gången då jag inte kan rapa och Kameranesen inte kan kuddbrottas. Nästa vecka ska vi leka igen har vi sagt. Vi hörs då!

Hej då!

Nu har det blivit ett break från bloggandet här igen. Ja smörj din räv du bara för det. Det ska fan jag göra! Vi hörs när det händer.

Hängt med en ondskefull förklylning som terroriserat min stackars näsa de närmsta dagarna. Så jävla kul har jag haft det....

SLUTA LARVA DIG FRANKIE!

Dra den om pigan och killen i charken också när du ändå e igång.....

Ännu ej ont anande..... men rävsaxen ska nog snart fällas ihop...

Det va en gång en Thom som som satt på en stol i ett rum och tänkte att en blogg skulle ju va coolt som fan att ha! Så han sökte på sig själv och upptäckte att han redan hade en blogg!! Så jävla fränt! Fan så dum i huvet jag känner mig haha. Man blir gärna det när man flänger omkring me luriga typer hela tiden. SÅ jag skyller helt enkelt min stördhet på mina vänner.....

Förra fredan va det debut i rockkarusellen för gamle Leetch. Stod i en liten hall i Söderköping och lira. Stärkarn på max och nej det är ingen överdrift. En stark lampa riktad rakt i pallet och en härlig stolpe framför micken som iofs inte skymde mycket mer än synen av väggen några meter bakom. Ja Sörpings lokal va inte optimal för ett par kalla rockgrabbar som oss men va fan vi rocka på rätt bra ändå. Alla skar en liten bit av den klassiska misstagskakan men det e ju det som e det magiska me att lira live. 2 små tomtar dök upp och supporta oss och det va ju såklart härligt! Nästa batalj e i lambohov den 8feb.

I lördags satte jag mig på ett tåg mot Göte som bor i borgen västerut. På centralstationen mötte Santi den rättfärdige upp med klassiskt smile. Frillan va också klassisk. Ett par minuter senare dök också killen med puck upp från ingenstans och byggde på stämningen. Stämningen fick sig dock en rejält törn rätt snart nät ett oväntat relationsproblem dök upp. Ja du gissade rätt. En tjej va såklart inblandad och urballad. ja, som vanligt, ja. Lite snack och några glas me knark senare så va vi dock i form igen. I för bra form tydligen då några av oss inte blev insläppta på dom stekiga clubbarna vi va sugna på. Tur att en grym burgare räddade kvällen me bravur!

Ska det bli en slapp på kväll på Platå ikväll eller va händer Peppe??

Idag gled jag ner till Jönkan och kände lite på min lya. Den var liten. Jävligt liten. Men lite prylar ska jag nog kunna knöggla in iaf. Tog då också tillfället i akt att göra en underbar comeback på Libanesen. Faaan så gott asså! Det bästa me hela jävla stan asså. Jag och Woody satt kvar länge totalt förslöade av grov mätthet. Njutning på hög nivå.

Va även och kolla in Lhc mot Hv vilket va ungefär lika dåligt som dom andra 3 matcherna jag varit på i år. Imorn blir det härligt gig i Söderköping me grabbarna grus. Kör vi samma stil som när vi repa igår så blir det jävligt bra!

ajja den som e där får se helt enkelt!

Igår kom det en spännande figur vandrande på Linkans gator och torg. Santi heter han. Efter några pissiga månader med sol och värme har han nu åter kommit hem till den underbara svenska guldvintern. Det firade han med en kaffe på Steves tillsammans med två luringar. (Peppe va på lektion med Weinis och Öqvist)

Ej mätbara tankar flödade i följande positioner:

1: Bakåt. Santi vill tillbaka till det härliga stadiet.... fördriver tiden med hypnotiskt gitarrspel........

2: Vart fan ligger Sofiero?!? Peppe svarar: antingen norrut eller i Helsingborg! Vilket betyder..... det ?kan? ligga i Sverige eller Spanien.... Skickar Smygis på utredande uppdrag.

3: Framåt. Santi vill till det härliga stadiet.... fördriver tiden med välskriven skönlitteratur och vänsterprassel med fransk hemmafru. Skickar Tolkien för att hälsa!

4: Snett uppåt. Där Santi med gamla ordstäv söker svar på passande namnbyte..... Frankie eller Santana..... eller kanske... Silfverstolpe! Johnny! Satsa! Men det slutar väll med Frankie Santana till slut muttrar han försynt.......

5: Låååångt fram. Santi tänker sig själv som greve av Vattnadal.... där han med hästsvans domderar utan att göra sig för tät..... tankar drunknar......... slutet nära

Jaha ja då va det slut på ännu en vecka och vad har denna vecka tillfört livet för en thompo??? Jaa han har kännt på en gura, jagat en boll, snackat skit me strandraggarn, druckit öl med the magican, lirat sega me peppe och halsat valar på cypern. Allt utom det sista är sant. Har även skaffat mig en ny mobil! Coolt va! Min klassiska samsung har efter 5 år fått ge upp tronen för en rätt härlig ericsson. Jag tackar samsungen för en lång och trogen tjänst och låter honom agera slapp pensionerad backup.

Idioterna på Tele2 vägrar ju dock ge mig mitt nummer men orkar inte tjafsa med dom mer. Så nu e det nytt nummer som gäller. Så du vet.

Mötte strandraggarn i ett par rejäla stövlar i skogen. Först blev jag rädd som fan när jag trodde det va en arg bonde som lackat då jag av misstag sågat ner 5 träd. Jag försökte springa iväg men kom inte långt innan ett par grova labbar smällde till mig på kinden. Då visste jag direkt att det inte kunde vara någon annan än strandraggarn. Och det va det!

Jag fråga va fan hon gjorde där men hon ville inte sägat nåt om det innan hon utbrast att hon ska börja använda skunk igen. Fint sa vi nästan i kör. Sen lovade hon att baka nåt gott till mig.... Nog om det.

Helgens mest oväntade va nog ändå att se The Magican sitta inne på BK med en röd Canadian i högsta hugg. Han verkade va i hyfsad form och spelade fult som vanligt. Efter att han hakat servitrisen och benny 2 gånger så va det nära att han åkte ut. Han lyckades förklara bort det genom att skylla på Winterdäck som satt några meter bort. Dom gick på det.

Idag fyller ju även den gamle Bitchslap 25. Fränt. Det betyder alltså att han nu e äldre än gatan! Det firades med tacopaj och jam. Nu ska jag snart snacka me kudden. Haj haj.

stövlar i min påse, stövlar i min pååååse

Händer inte överdrivet mycket för tillfället så har inte så mycket att joddla om.

Ska skicka Van Dijken på en kurs om hur man hanterar dörrvakter på ett mysigt sätt. Kursledaren är grym och heter Fredrika Von Svartlacken. Stenhård tjej.

Flinken och Killen me puck har lämnat linghemsarenan för denna gång så då blir det lite segare här ute igen. Kan ju iaf skratta mig lycklig åt att jag har ett eget rum nu iaf! Jävla coolt asså.

Dags för ett nytt år gott folk! Det ska firas med härlig middag hos mig i Linget och sen klassisk tillställning på Platå. Enligt statens årliga rapport så ska Flink, killen med puck och tissiga tassen tessan vara närvarande. Iaf hos mig.

Killen med pucken har fått det tunga ansvaret som köttmästare då han säger sig ha grym hemlig info ang tillagningen. Flink säger att han e kändiskock men vad det exakt innebär vet ingen ännu. Tissiga tassen tessans ansvarsområden har vi inte klubbat än. Vi får se vad hon har för egenskaper under mönstringen. Allt detta under slappt överseende av kökschefen Thompano.

Skumpan e kall. Nu kör vi!

Igår det det en juldag och det innebär fest. Satt ett slappt grabbgäng hos ludde lump och värmde upp innan fartyget styrdes mot platå som vanligt. Va en rätt avslappnad stämning där och inte alls så packat och hetsigt som man hade anat. Skönt.

Annars så hängde killen me puck på tarkanflanken, gosedjuret va i en härligt rolig form och drog massa kalla skämt, marko di mariano yrade som vanligt, flinken kom inte in, braxen va inte ens nära och ja... nae vet ifan.

Dela en slapp taxi med ett fult linghemsgang där killen me pucken debaterade segregration med chaffissen innan stenen skulle sleepas rejält. Killen med puck fick känna på soffan.

Hallå där i julestugan! Nu är det dags för jul igen tydligen och vad får en att komma i den ultimata stämningen om inte en klassisk juldikt? Här kommer den: